Om man skulle hälla en blå färglösning ner i den europeiska kemikalieförordningen Reach och spåra vart den tar vägen i den globala ekonomins cirkulationssystem – vad skulle hända? Färgen skulle synas i flera världsdelar - i produktion, i leverantörskedjor och i handel.

Det bekräftar det globala avtryck som EU:s politiker har lyckats göra. Reach har inte bara ökat skyddet för EU:s medborgare. Den ökar kunskapen om kemikalier i snabbt växande ekonomier som Kina, Korea, Indien, och Brasilien.

Sju år har gått sedan Sverige var ordförande i EU:s ministerråd. Ett utkast till en ny lagstiftning om kemikalier hade lagts på bordet i Bryssel. För första gången fanns ambitionen att ta ett större helhetsgrepp och Margot Wallström, med kommissionens miljöportfölj, hade tagit initiativet. Samtidigt lade riksdagen enhälligt fast en kemikaliepolitisk linje med ett 20-årigt perspektiv, generationsmålet Giftfri Miljö – en nollvision för kemikalierisker.

Bryssel-initiativet och riksdagsbeslutet passade varandra som hand i handske. De två viktigaste delarna i Giftfri Miljö är att få fram kunskap om kemikalierna som finns på marknaden och att stoppa användningen av de allra farligaste. Förslaget till en ny EU-förordning innehöll just de delarna.

Efter nästan sex års hårt arbete kunde vi konstatera att vi nådde målet - en ny förordning, Reach, som ger EU-medborgarna det starkaste skyddet mot exponering av farliga kemikalier som hittills setts i världen.

Men det stannar inte där. När jag följer industrins och handelns tillämpning av Reach ser jag att de nya reglerna dessutom har stor affärsstrategisk påverkan. När det nu för första gången krävs redovisning av hälso- och miljörisker för att få tillverka eller importera kemikalier till den europeiska marknaden har en omfattande städkampanj inletts. Man kollar upp och rensar bort kemikalier, som har för liten ekonomisk betydelse och som har för stora hälso- och miljörisker. Man granskar sina leverantörer för att säkerställa att de har den kunskap som krävs om kemikalierna som de säljer och om de regler som nu gäller. Många företag väljer också att ingå partnerskap och tar gemensamt fram riskbedömningar.

Denna storstädning inom industrin pågår långt utanför Europas gränser. Eftersom unionen är den största marknaden i världen är det många som har intresse av att anpassa sig till våra regler. Förra året öppnade Kemikalieinspektionen en ”Reachupplysning” där företag via telefon och e-post får vägledning när det gäller att tolka de nya reglerna. Min kanadensiske kollega meddelade då att Kanada öppnade en motsvarighet samtidigt. Andra utomeuropeiska länder gör på samma sätt. Kina har öppnat ett kontor vägg i vägg med EU:s gemensamma kemikaliemyndighet i Helsingfors för att kunna stötta sin industri så att de kan komma in på den europeiska marknaden.
 
Skyddsnivån ökar inte bara i Sverige och i Europa. EU-regler påverkar samtliga industriländer, både de stora etablerade och de nya snabbt växande ekonomierna. I den flod av varor som strömmar in i landet upptäcker vi gång på gång kemikalier som vi sedan länge fasat ut i Sverige.

Det är global inriktning mot en giftfri ekonomi vi behöver för att vi ska slippa vakna till nya larm gång på gång om ämnen i varor som hotar hälsa och miljö.

Ethel Forsberg
generaldirektör Kemikalieinspektionen