Hållbar markanvändning är nyckeln till mat-, vatten- och klimatsäkerhet framöver. Det menar FN:s miljöprogram, Unep, som i går släppte sin årsbok för 2012 där frågan om hur vi egentligen använder oss av världens landområden är satt i fokus.
Inom två decennier, skriver Unep, antas efterfrågan på mat öka med 50 procent. Efterfrågan på vatten tros i sin tur öka med 35-60 procent och efterfrågan på energi bedöms öka med runt 45 procent. Med en växande befolkning följer i förlängningen ett allt större tryck mot världens markområden.
Unep konstaterar att om det inte sker en radikal förändring jämfört med dagens utveckling kommer en rad stora problem att följa. Exempelvis bedöms att mer än 20 procent av utvecklingsländernas naturområden, så som skogar, gräs- och torvmarker kommer att konverteras till jordbruksmarker fram till år 2030.
Problemen med detta är flera. Det handlar om förlust av vitala ekosystemtjänster och förlust av biologisk mångfald, samt stora utsläpp av växthusgaser när skogar och växtlighet försvinner. Men det sker även betydande utsläpp av växthusgaser från själva jordarna eftersom markerna runt om i världen innehåller enorma mängder kol bland annat i form av organisk materia – och det är det som Unep nu alltså vill rikta vår uppmärksamhet mot.
Enligt visa uppskattningar, skriver Unep, lagrar den översta metern i marklagret sammanlagt någonstans runt 2 200 miljarder ton kol, tre gånger så mycket som i dagsläget tros finnas i atmosfären.
Det är med denna bakgrund som Unep i sin årsbok lyfter fram framför allt de oerhört kolrika torvmarker, som finns exempelvis i Sydostasien, och varnar för att det krävs extra stor försiktighet med dessa framöver. Redan i dag leder utdikningen av världens torvmarker till utsläpp av mer än två miljarder ton koldioxid årligen, eller sex procent av människans totala växthusgasutsläpp.
Inom två decennier, skriver Unep, antas efterfrågan på mat öka med 50 procent. Efterfrågan på vatten tros i sin tur öka med 35-60 procent och efterfrågan på energi bedöms öka med runt 45 procent. Med en växande befolkning följer i förlängningen ett allt större tryck mot världens markområden.
Unep konstaterar att om det inte sker en radikal förändring jämfört med dagens utveckling kommer en rad stora problem att följa. Exempelvis bedöms att mer än 20 procent av utvecklingsländernas naturområden, så som skogar, gräs- och torvmarker kommer att konverteras till jordbruksmarker fram till år 2030.
Problemen med detta är flera. Det handlar om förlust av vitala ekosystemtjänster och förlust av biologisk mångfald, samt stora utsläpp av växthusgaser när skogar och växtlighet försvinner. Men det sker även betydande utsläpp av växthusgaser från själva jordarna eftersom markerna runt om i världen innehåller enorma mängder kol bland annat i form av organisk materia – och det är det som Unep nu alltså vill rikta vår uppmärksamhet mot.
Enligt visa uppskattningar, skriver Unep, lagrar den översta metern i marklagret sammanlagt någonstans runt 2 200 miljarder ton kol, tre gånger så mycket som i dagsläget tros finnas i atmosfären.
Det är med denna bakgrund som Unep i sin årsbok lyfter fram framför allt de oerhört kolrika torvmarker, som finns exempelvis i Sydostasien, och varnar för att det krävs extra stor försiktighet med dessa framöver. Redan i dag leder utdikningen av världens torvmarker till utsläpp av mer än två miljarder ton koldioxid årligen, eller sex procent av människans totala växthusgasutsläpp.
